Gashandtag

Gashandtag, lite förenklat :

 

Spåret matas med likspänning (+ och -) på ca 12-14 V (volt).

Om både + och - gick direkt till spåret så skulle bilen gå med full fart så fort den lades i spåret.

 

För att kunna reglera farten så är även ett gashandtag inkopplat. Den ena matningen går därför från transformatorn via gashandtaget och sedan till spåret.

 

I gashandtaget finns ett motstånd (resistor). I början av motståndet är det ett högre motstånd och i slutet är det nästan 0 Ω (ohm).

När avtryckaren trycks in flyttas matningen utefter motståndet och olika hastigheter uppnås. Full fart blir det vid 0 Ω.

 

Märklin gjorde 2 olika sorters handtag

* Lilla handtaget. Ingick i alla grundset. 1590 (grått) eller 1591 (rött).

* Stora handtaget. 1594 och såldes endast löst. Detta fanns bara i grått och har inbyggd broms.

 

Det lilla handtaget är vanligast men är egentligen inte speciellt kul att använda. Storleken är kanske mest anpassad för mindre händer och alla gillar inte att gasa med tummen. En liten finess är dock att avyckaren kan ställas i olika lägen om man tex vill köra mot sig själv.

Tyvärr innebär det även att handtaget kan fastna. En bra idé kan därför vara att skära eller slipa bort "taggarna".

 

Det som är gemensamt mellan alla gashandtag, oavsett fabrikat, är att bilen står still vid noll gas, och bilen presterar maximalt vid full gas.

Det som skiljer sig mellan olika gashantag är hur bilen reagerar i lägena däremellan, hur bekvämt det är och hur länge det håller.

 

Hög- eller lågohmigt :

Jämför gärna med en riktig bil. Noll gas innebär att bilen står still, full gas innebär att den går för fullt.

Om du skulle ha en gaspedal som måste tryckas ned en hel meter, så skulle du få trampa en hel del.

Å andra sidan skulle det vara lätt att hitta många olika gaslägen.

Om det endast vore 1 cm mellan min och max, så skulle det vara oerhört svårt att finjustera farten.

Men det skulle gå snabbt att komma till läget för fullgas.

 

Principen med ett gashandtag är likadan. Kör du en långsam bil så gör det inget om det är lite svårreglerat; du kör ändå mest full gas.

Är det däremot en snabbare bil så vill du helst att gashandtaget är lite "förlåtande" och att det inte gör så mycket att du inte har avtryckaren i exakt rätt läge inför tex en kurva.

 

Till långsamma bilbanebilar så går det alltså bra med ett lågohmigt handtag men till snabba bilar är det bättre med ett högohmigt handtag.

 

Vad blir bäst?

Beroende på hur "vagnparken" ser ut så kan det vara lämpligt att ha olika gashantag.

Märklins gashantag ligger på ca 40 Ω vilket är tänkt att vara ganska lagom för Sprint-bilarna.

Personligen använder jag ett Parma-handtag på 25 Ω till Sprintbilarna och det känns riktigt bra.

Kör jag däremot med snabbare bilar från tex Scalextric, Ninco, Fly o.s.v. så byter jag görna till ett gashandtag med högre Ω-antal.

De blir annars mycket svåra att hantera. Normalt använder jag då ett Scalextric-handtag (med Sprint-koppling förstås), på ca 60 ohm.

 

Kvalitet :

Förutom Ω-antal så kan det finnas annat som skiljer mellan olika handtag. Hur det ligger i handen och hur det glappar eller inte.

Ett tag använde vi Tyco-hantag eftersom de var billiga, men de höll inte speciellt länge. Antingen började de glappa i avtryckaren,

eller så gick fjädern av. Själv har jag valt ett lite dyrare handtag där avtryckaren är upphängd i riktiga metallfästen istället för plast osv.